Deg

February 16, 2009 08:05 pm

Han där nere får tala för sig själv. Idag har jag mest degat, deg som i brödbak och deg som i få tiden att gå under ett fyratimmars hål, tyvärr inte deg som i pengar. Men det var värt att vänta på pianolektionen för den gick bra och var rolig. Och efteråt, i väntan på bussen, spelade jag ännu mer (betydligt mer effektivt tidsfördriv än degande, men det är svårt att sluta dega när man väl börjat). Jag börjar komma in i flowet igen. Pianot börjar så smått locka och dansen känns rolig som aldrig förr, jag kommer på mig själv med att le i spegeln. Det känns tryggt, och härligt. Nu ska jag smaka nybakt bröd och brygga mig en kopp te. Nyss impulsbudade jag på en fransk film på tradera. Och jag kunde inte bestämma mig så jag anmälde mig till högskoleprovet, i sista skälvande sekunden. Får se om jag får ångra det sen.


Vintervidder

February 14, 2009 03:24 pm

Vackra vinterdagar går inte att överromantisera. De är så galet vackra att jag blir helt upprymd och gör små glädjetjut ute på vidderna. Solreflekterade, som uthällt socker. Mycket snö, solsken och ganska många minusgrader - det var längesen det var en sån vinter.

Jag körde just fast i mitt tågbiljettsbokande. Jag älskar att åka tåg. Det bästa är matsäcken, det näst bästa att vara på väg någonstans och se skiftningarna i vad man susar förbi, det tredje bästa är att studera främlingar, det fjärde att skriva, det femte att läsa. Ännu oupptäckt är film, samt längre och djupare samtal med stolsgrannen. (Det brukar mest bli “ursäkta, jag skulle vilja komma förbi” och sen den där ursäktande blicken när man kommer tillbaka och ska in igen.) Någon gång ska jag åka bara för åkandets skull. Byta tåg när jag känner för det och åka till platsen med det mest exotiska namnet bara för att, väl där, hoppa på ett annat.

Ikväll ska jag laga mat åt några vänner och bjuda ut den halva gudomliga kolapajen som blev kvar från klassmyset hos Freija i tisdags.

Romantisering

February 8, 2009 04:03 pm

Det är som att saker automatiskt romantiseras när man skriver om dem. Som retuscherade bilder, där man fixat lite med kontrasten och mellantonerna. Inte förställda bara förstärkta. Fast i det här fallet är det orden själva som sätter skimmer över ens föreställningar i huvudet. En frukost blir mer än en frukost, blir en frukost med gloria runt. Saker man gör ter sig mysigare eller glamourösare så fort det går att läsa om dem. Som att jag idag åt frukost i två timmar, med dn söndag och kardemummascones med ost och körsbärsmarmelad. Kröp ner i sängen igen och tittade på ett satc-avnitt (daglig dos: 3-4 avsnitt). Tappade upp ett bad, om än ljummet men då slapp jag å andra sidan svimma av syrebrist. Proppen läckte lite också.

Det snöar och snöar och om det fortsätter så här kanske vi är insnöade imorgon. Kanske får vi strömavbrott, jag inbillar mig att det är ganska mysigt. Någon gång ska jag ta tag i att bestämma mig om min höst, vilka skolor jag ska och inte ska söka. Jag planerar att ta tag i det varje helg, varje helg skjuter jag det på nästa. Jag har bestämt mig för att jag vill flytta i alla fall. Jag är otroligt sugen på en lägenhet, men folkisrummet kan duga rätt bra för ett år eller två.

Vi tog en liten promenad. Såg två översnöade tomtar på varsin gärdsgårdsstolpe.

Embrace

February 6, 2009 08:56 pm

Jag drömde en märklig dröm inatt. Så stark och nära att jag flera timmar efteråt, plötsligt och intensivt, kunde känna den fysiskt igen. Lite som att den blev dagens bränsle. Vi slutade tio men stannade i skolan för pannkakorna och satte oss i tysta grupprummet i bibblan och kollade på sex and the city. (Självklart blev jag fast och laddade hem hela första säsongen så fort jag kommit innanför dörren hemma.) Ikväll gjorde vi lasagne - som jag längtat. Den blev god, och syster är här. Det snöar antagligen än.

Duktiga jag.

February 5, 2009 08:22 pm

Om jag bara kunde sluta vara så jävla duktig jämt. Varför fortsätter jag vara duktig när jag egentligen hatar när någon kallar mig duktig? Det är fan inte kul att vara duktig, därför har jag nu bestämt mig för att jag vill sluta vara så jävla duktig! “Beakta ordformen jävla. Den kan ge ett talspråkligt eller vardagligt intryck i skriven text.” Om jag vill vara vardaglig då, och inte så jävla fin i kanten? För en gångs skull. Jag sa ju nyss att jag vill börja bli mindre duktig. Bara vara duktig på det som jag tycker det är roligt att vara duktig på. Teoretiskt sett så bör jag ju bli ännu bättre på det jag vill göra då. Jag vill sluta göra allt som alla vill och förväntar sig att jag ska göra (inklusive mig själv) och sluta vara ett praktexempel på duktighet, ambitiositet och att vara andra till lags. Sluta vara så förutsägbar. Jag ska göra det jag vill, och följa mina impulser. Köra på känn. Leva efter mottot: Gör allt roligt först, du vet om du hinner göra dem sedan, imorgon, efter att du gjort det tråkiga men nödvändiga.

Duktig är ett jävla fult och präktigt ord.