Vinande.

December 27, 2007 09:42 pm

Mörkret som snön trängde undan kommer tätt inpå igen
Jag fångar vinden,
låter blåsten greppa tag i mig och min sjalsnibb
Elefanterna har magrat,
de står och väger på gränsen till förtviningen
Jag vet att de kommer tillbaka med snön…
Senare låter jag sängen fånga mig,
raderna i något nypåbörjat

Julen förflöt stilla i lugn och ro
Vissa stunder var helt tysta
… på julafton
Vi fingrade på omgivningen
Några julklappar förbereder mig för världen,
andra glacerar tillvaron nu
Allt är alldeles lagomt
… och för första gången på länge har jag stadiga nyårsplaner

Lyssna in Tarantula Waltz och Nina Ramsby på youtube när de gör Walk away/Stay with me forever. Upp till kamp-boxen som uppenbarade sig ur den blårandiga polarn och pyret-kartongen bringade glitter i mina ögon, på julafton.

Klockorna ringer för JULETID!

December 24, 2007 12:17 am

Uppesittarkvällen lider mot sitt slut, julafton är egentligen redan här. Röda och vita ljus har brunnit överallt. Jag kom på att jag visst hade en hel del paket oinslagna, så jag fick kreativitera med det och komma underfund med att min tidigare otålighet när det gäller inslagning helt har försvunnit. Lite av den hemmagjorda knäcken och chokladgodiset med frukt och nötter som jag så lyckat komponerade igår lades i en liten skål inför spelandet som vi sent om sider kom igång med. Mysigt, ja som jag sa tidigare, allt känns så lagomt. Och lugnt framförallt. Jag vill hinna med en promenad imorgon förmiddag och fortsätta leta efter potentiella julfirarhus, alltså såna som jag skulle kunna tänka mig att fira jul i. Och hitta motsatserna, de avskräckande exemplerna.

Jag ska ta kort på mina paket, och sedan lägga mig i den säng jag nyss kommer att ha bäddat.
GOD JUL HELA VÄRLDEN!

Ostress > Julmys

Deceber 23, 2007 07:31 pm

Nästan alla julklappar är inslagna. Vi har gjort julgodis i dag, i går och i förrgår. Jag har lagat matpresenter åt mormor och morfar och bakat julbröd av påsmix (det känns nästan skönt att säga det). Allting går i en alldeles lagom fart, pressen och julstressen uteblir. Kanske är det därifrån som glädjen kommer från, för den här julens glädje är speciell och märks så tydligt. På vinterpromenader, ibland med rimfrost ibland utan, när alla lyser upp sina hus och allt blir gemenskap. För mig. Kanske har julen kommit till en ny dimension i år, jag har lärt mig vara tacksam och uppskatta saker på ett annat sätt.

Efter en hemmadag i torsdags hade vi minijul med paketutdelning och diverse julmys hos Mathilda. Skolan slutade. Igår så firade vi en annan lilljul här hemma, med Camilla, Johan, Vera, Josef och Hilma. Dekorerandes, lagandes, ätandes, dansandes och öppnandes. Och kanske kom julens bästa stund igår kväll då vi dansade kring granen: Vi började dansa och eftersom vi var en ganska liten skara så blev det ett litet glapp i ringen, men snabbt som ögat var Folke där och fyllde ut luckan. Och följde med gjorde han, runt runt, andra hållet och till och med iväg med slängrumpan.

Imorgon är det julafton i Insjön, och det bästa är att kunna känna att jag inte alls har stressat dit. Måste bara fortsätta påminna mig själv om att julen inte måste vara slut på tisdag. Ikväll ska jag uppskatta en familjekväll - bara jag, mamma och pappa - med NEspel, återstående pysslerier och, om vi har tur, även uppesittar-radio.

I onsdags; Himlen var i tusen nyanser, hade de rimfrostbitna grenarna i förgrunden - det var en vinteridyll. Fabrikstornets svarta rök blev extra ful och så framträdande att jag direkt kände hur fel det var. I det ögonblicket framgick förstörelsen så tydligt.

Det här har tagit hundra år att skriva.

Gnistrande vitt mot kulissen, kanske mot ett ingenting…

December 11, 2007 10:35 pm

Det skulle nästan kunna vara jul i övermorgon. Det känns så och det ser ut så. Känslan slår mig med extra kraft då jag sitter på bussen och tittar ut, det är mörkt men ljusen sprider ett gult sken. De vita trädkronorna och grenarna avtecknar sig skarpt mot himlen, vilken i sin tur nästan blir som en kuliss eller som ett ingenting. Känslan börjar smyga sig fram här inne också, på mitt rum och i övriga huset så smått.

Mina hjärnceller är uttröttade efter ännu en dag och ett hektiskt schema med mycket som skulle göras och göras klart. Det myckna görandet gör ändå att jag känner mig rätt nöjd och behaglig så här efteråt. Dags för sängen alltså.

Kulturellt.

December 8, 2007 11:30 pm

Det har varit en fin och härlig dag. Mathildaälskling fick dansstipendiet!!!!! Jag blev så lycklig för henne och med henne, hon var verkligen värd det. Sofie och Hanna dansade också , alla var de så duktiga och det var så kul att se dem, och alla söta barn. Själv satt jag långt fram och log, föreställningen igenom. Dans är underbart. Blomsteraffärer också, speciellt till jul.

Pappa hjälpte mig sätta upp en alternativ stringhylla ovanför pianot och det blev mycket bra, precis så som jag föreställt mig innan. Snyggt och ordning och reda - perfekt! Alltså fastnade jag halva kvällen med att sortera alla noter och andra papper. De som känner mig vet att jag alltid tar god tid på mig när det gäller sånt där. Jag blir lite nostaglisk samtidigt som jag försöker komma på ett smart sätt för organisera det hela. Tilläggas bör att jag samtidigt blev frivilligt indragen i matlagningsprogram där det gjordes julgodis och andra läckerheter.

Viskonserten i onsdag blev lyckad och helmysig med tända ljus, härlig stämning och en massa fika. Alla ansträngde sig och då blev det ju bra. Och det kändes värt att stanna i skolan ända till klockan nio för det här. Fikagruppen hade en strålande organisation. Ett lyckat koncept som vi funderar över att bevara till eventuella senare tillställningar. Torsdagskvällen blev också kulturell, fast i form av teater och Romeo och Juliet i Falun. Där fick vi först gå runt och ta ställning till aktuella frågor hos skådespelarna på en Shakespear marknad - kul idé. Teatern sedan var fantastisk, imponerande hur de kunde spela utan i stort sett någon som helst rekvisita. Storyn var då medan språket blandades lite, men trots lite nyare ordval ibland kändes den gamla poetiska dialogen inte alls högtravande utan bara oerhört vacker. Alla som kan borde gå och se den.

Ett litet snöfall bara. Kanske kan lite julmusik med gamla åttiotalsfrillor hjälpa på traven

Isabells klyftigheter

December 4, 2007 07:49 pm

Del 1:
Jag sitter på Lassekonserten och SnyggJohan tar fram sin gitarr (efter att ha spelat piano alternativt dragspel under alla tidigare låtar).
-Aha, så han kan spela gitarr också, tänker jag och blir än mer fascinerad av honom.
En lång stund efteråt kommer jag på:
-Vad dum jag är, Johan spelar ju gitarr i Hovet nästan hela tiden.

Del 2:
Jag delar ett päron på mitten, tvärs över, och konstaterar glatt att kärnhuset är format som en stjärna.
- Aha, det är alltså därför det kallas stjärnhus, jag fattar. (Jag tycker seriöst att jag är jättesmart)
Tio sekunder senare:
- Just det, kärnhus heter det ja, efter kärnorna som finns där.

Du liv.

December 4, 2007 07:41 pm

Tiden bara går, oftast händer mycket, men ibland ingenting och då behöver jag de stunderna. Lassekonsert. En helt ny sida av Du gamla fria Nord och ungefär där vände konserten. Den kom upp och blev en Lassekonsert, med den äkta känslan och stämningen, vilka var lite frånvarande till en början. Musikerna, låtarna, Lasse - allting fascinerar mig. Det var jag, mamma och mina systrar (dit jag så gott som räknar även Erika). Eftersnack runt köksbordet med diverse tilltugg. En natts sömn och ett tåg till Stockholm och ett till Mariefred. Och överallt lyxiga middagar. Mys och lugn en stund. Ännu en natt och ganska snabbt sov jag bra, även fast det var under ett litet barntäcke. Tåg tillbaka till storstan, mamman med hennes två döttrar. Kondisfika och sedan strosade vi runt hela dagen. Ringvägen och så Götgatan ner, Skånegatan och smågatorna där omkring. Lunch på Chutney. En veggierestaurang med härlig atmosfär och god mat utan att vara för pretentiöst. Jag rekommenderar den verkligen. Julskyltning igång och mitt bästa shoppingssinne var där, och med det även en dos beslutsångest. Allting lugnt, precis som man önskar, och allt var härligt. Ett stilla snöfall när mörkret lagt sig och vi befann oss inne i mittencity igen. Julkänslan steg. Tåg hem, trött och slut men nöjd med allt. Lyx till mig själv och även några julklappar. Ett pennfodral, en mössa (som passar mig!) och nya skor var extra härligt.

Hem kom vi, till mycket snö och nu, en vecka senare, har julpyntandet kommit långt. Jag bara myser dock med ett ganska fullt program. Imorgon har vi viskonsert, på torsdag ska vi på teater och på lördag ska jag se när mina vänner dansar. Mamma har börjat sticka mina vantar och jag har redan handlat klart alla julklappar utom en efter en Borlänge-tripp med Mathilda i lördags. Jag tror jag ska dra ut på inslagandet lite. Det var en ensam-hemma helg. Jag och Folke myste på en promenad i en magisk vinterkväll i fredags, och på lördagen fick jag mysigt sällskap efter Borlängeturen.

Mest spelar jag piano nu. Och bara för att jag längtade efter risgrynsgröt stod den mig plötsligt upp över öronen. Jag är nöjd med mig och mitt liv. Det är härligt när man märker hur man utvecklas och går framåt. Jag blev arg igår och det var skönt. Och det är härligt att skriva av sig igen. Och kanske är det menat så, att man mest ska minnas allt det fina. Det märks när jag ska skriva, men det måste ju bara betyda att det händer mycket fint.