June 21, 2008 11:31 pm

Himlen, molnen dramatiska och som Michelangelomålningar, när vi åkte hemåt - ännu en gång på omvägar - från Rälta. Majstångsresningen där är speciell. Trängseln, gemenskapen när alla ger järnet i årets majstångsdans. Man sträcker sina armar så långt som möjligt, i motsatta riktningar, för att ringen ska hållas intakt. Folkdräkter, folkmusik, liv, livsglädje. Jag blir så oerhört sugen på att spela fiol, automatiskt kommer fingersättningarna upp i huvudet på mig. Samtidigt så förstår jag varför jag ändå inte kommer ta upp fiolen när jag kommer hem, för nästan hela nöjet är att man spelar tillsammans. Solen försvinner succesivt bakom husen, man försöker ta några steg åt sidan för att hänga med den. Där solen väl lyser är ljuset och färgerna maximalt intensiva. Jag är glad att jag invigts i traditionen av den Almska familjen. Rältamidsommarfirandet har blivit till en höjdpunkt, tusen levande ögonblick.

Halvlyssnar på kvällsreprisen av Fredrik Lindströms sommarprogram. Om att ‘den mänskliga faktorn’ bör få en optimistisk klang, istället för som nu, där ‘den mänskliga faktorn’ är källan till allt ond som människor åstadkommer.

Skärgårdssillen var helt okej, och sanningen att säga så har jag aldrig förr drömt om så många grabbar som inatt - när jag inte brydde mig om några sju sorters blommor under kudden.

Skrivarglädje. Inspiration. Att aldrig veta var, och överhuvudtaget om, det kommer leda någon vart.