Körsbär
June 9, 2008 05:21 pm
Körsbär och Bodil Malmsten på verandan i Mariefred. Samla kraft inför spottningen så att kärnorna når över räcket så att man ska slippa resa sig och rätta till det. Körsbär, mörkröda och söta. Försommarkvällar. Svenska jordgubbar. Fantastisk glass mättad med smak på Två goda ting, bland en halvårsranson annat gott som lyckades bli utportionerad på blott fyra dagar. Söta och gosiga barn (och andra) överallt.
Student- och examensfiranden med trevliga kända och mindra kända människor och buffébord utan ändar. Min buffétaktik känns inte helt utarbetad, där finns mycket att hämta än. Som den matfanatiker jag är börjar jag redan fundera över nästa års egna studentbuffé. Västerbottenpajen var en stark favorit i år.
På lördagen träffades jag och Sofie – efter lite förseningar på grund av sj:s lust att utforska nya vägar – på centralen och vandrade sedan ut i försommarvärmen, utan egentliga mål. Över Klara kyrkas gård, ovissa om utgången för denna dag. Alla sinnen visade sig vara inställda på bästa läget och med det bästa sällskapet blev dagen där efter. Stockholm var sammantaget sett mycket vackert och jag kände mig lite som Mimmi Pigg med håret i två bollar.
Beyond Retro var en tidsmaskin. Vi botaniserade i säkert en timme där inne. Säkert trettio fluffkjolar, alla i olika färger, hängdes i taket och trångt stående överfulla klänningsställ höll oss fast samtidigt som de fick oss att ta små danssteg i de smala passagerna. Sjuttiotalsmönstrade blusar, blommiga klänningar, illgula peruker, collagetröjor med korsordstryck (med all säkerhet bara fanns en av denna unika art men jag har en viss benägenhet att sätta allt i pluralform), byxdresser i frotté, paljettklänningar, kimonos och korsetter. Gamla, vagt bekanta låtar klingade ovanifrån. I mitt huvuds efterkonstruktion känns det som om allting föll in i en vinrödlila nyans. Först när vi kommit ut blev vi påminda om var vi befann oss. Det var en märklig känsla. ”Just det, det är här vi är. Inte i en annan tidsrymd, bara längst in i en relativt nyöppnad galleria”.
I Kungsträdgården var det matmässa – vilket dock inte slog oss förrän vi tagit oss igenom folkhavet – och på caféet i utkanten stod rosa pelargoner på borden. Jag tror jag börjat samla på tantpoäng. Men jag tycket det låter betydligt trevligare än trendpoäng. Ännu fler och samtidigt mycket belåtenhet då jag hittade – och senare bestämde mig för att köpa – en vinröd kassväska med blommor och trähandtag á la stickförvaringsmodellen. Tantlivet verkar för övrigt inte något att skrämmas inför om det bara kommer bestå av trevliga saker som att plantera blommor, promenera och ha kafferep med sina väninnor.
På kvällen tog vi ytterligare några danssteg till någons dansbandsmusik som spelades ut över kajen. Knotten och kamerorna var igång. Mariefred är kanske de lite rikares småstad men man finner sig ganska bra tillrätta ändå. Och i den söta tvåvåningskorgen - kakfat fast i korgformat – ingick skyltningsjordgubbarna. Mumma, tantpoängen virvlar.
Igår kom vi hem och idag lite tidsfördriveri i skolan och sedan kaffekoppen på altanen. För dagen tillsammans med Lasseintervjun i nyaste Sonictidningen, eller säger man magasinet?

Ååååh så underbart! Det här inlägget var precis som en tidsmaskin. Jag liksom levde mig in i alla ord och vet precis vad du menar. För vi skulle lika gärna kunna vara kvar där nu. Puss o tack för en underbart fin helg!
Comment by sofie — @