November 15, 2007 08:25 pm

Som Mathilda sa att hon känt igår, likandant tror jag att jag kände på väg hem från bussen ikväll. Jag kan ju inte veta exakt hur hon kände men jag tror det var lite samma grej. Jag kom på mig själv med att storle och småstudsa. Livet är underbart, och fantastiskt! Fika och mycket prat med Maria ledde till en senare buss hem och det hade jag inget som helst emot. Känslan av avslappning och frihet, att känna att det inte gör något om jag kommer hem en timme senare än beräknat.. Vi gav varandra födelsedagspresenter (!), men med snö och nyuppsatt ljusbelysning utanför kändes det mer som julklappsöppning.

Ikeamagazine-inspiration och genast är ge-mig-en-egen-etta-att-inreda-begäret här igen. Allra helst nu, när snön ligger utanför och filtar finns innanför.

Idrottslektionernas bollsporter fascinerar mig alltid lika mycket, jag blir alltid så positivt överraskad. Jag tror det beror på atmosfären.

Jag kämpar med splittringen inför ett eventuellt byxköp. Jag vet att det mest bara är ett påhittat behov och egentligen så har jag bestämt mig för att jag har nog med kläder för en tid framöver. Jag hoppas det beslutet vill stå fast, trots att dessa svarta byxor är mycket mjuka och lena. Det låter patetiskt, men ställningstagandet hör ihop med den nya livsfilosofi som jag håller på att utarbeta.