July 4, 2007 11:51 am

Peace & Love - avslutningen:

Jag hade en frågeställning kvar efter sista dagens festival: - Finns det moderata vissångare? Jag frågade någon om svar.

Jag - Lasse - Sofie. Bilden talar egentligen för hela dagens känsla. Lyckorus. Lasse blev räddningen, inte ens regnet kunde förstöra vår dag då. Jag och Sofie var lyckligast i världen.

Kristian Anttila, och så äntligen sushi vid Weeping Willows avslutning, Lars Demian i väntan på riktiga Lasse. Jag träffade Amanda H som det var ett år sen sist. Efter Lasse-konserten var jag än mer övertygad om att För dig ska spelas på mitt bröllop.

The Ark stod för den mäktigaste avslutningen. Hela Ovanbro-parkeringen gungade och om hela Borlänge var på Mando så vet jag hur många som var på Ark. Tillsammans med Marit Bergman och stod de för glädjen och styrkan.

Lars Winnerbäck, Lasse Lindh och The Ark - Topptrion!

Nu:

Ända sedan lördagen har jag gått i ett trötthetskoma men nu börjar jag äntligen vakna till liv. Igår var vi lagom vuxna när vi lagade mat och drack kaffe nästan utan mjölk (ingen es-kopp här inte) på Mathildas terass. Kvällen var fin. Och när jag kom hem vid tio var det inte slut på godsakerna - en tårtbit fanns kvar just för mig, attans! Vem har styrkan att tacka nej? Och var finns meningen med att göra det när man redan ätit jordgubbstarte samt glass, choklad och jordgubbar samma dag. Vi kvällsfikade ännu mer och diskuterade och planerade Gimmen, jag blev delaktig i gamla minnen och vi pratade om framtiden. Jag, Camilla, Björn, mamma och pappa. Det händer inte så ofta att nästan hela familjen är samlad. Det gäller att ta till vara stunderna.

Anna påminde mig och Kåldolmnar och Kalsipper när jag var hos dem i Gimmen i måndags. Världens bästa barnteater som i grunden egentligen inte alls har ett så barnsligt syfte.

Ingen sommar utan Bingsjö? Det hällregnar tyvärr.