November 16, 2006 10:37 pm

Yes, och det här var dagen d alltså. Jag hann till att bli riktigt nervös på bussen till skolan, jag satt och lyssnade in låten säkert halva resan bara för att få in texten ordentligt. Lunchen ville jag inte äta och jag vet inte om jag hade kunnat heller. Jag åt en macka i alla fall, och strax efter klasstiden köpte jag en kopp te med äppel-, kanel- och russin-smak. Då hade jag hunnit bli redigt nervös. Men jag tror att vi alla i gruppen var ganska nervösa när vi stod där utanför orkestersalen och väntade, helst när tvåorna och treorna började droppa in och man insåg vilka det var man verkligen skulle spela för. Och när väl storsamlingen kört igång så blev det vi direkt. Vi fick en massa applåder och jag presenterade oss lite spontant och sen bara körde vi, rakt på bara. Och ja, det gick nog bra. Lite krångel med ljudet i början och så och min röst var lite darrig men det hade tydligen inte hörts så då så. Egentligen så vet jag inte hur det lät för jag tänkte knappt någonting under tiden, jag bara koncentrerade mig. Och det är just det som gör att man efteråt inte alls kommer ihåg så mycket hur man gjorde för att komma igenom hela låten, helt plötsligt var man bara där i slutet och alla började applådera. All focus on us ;) Daniel gjorde en riktig finish där när han skulle gå och hänga upp sin gitarr, han ramlade och höll på att bryta benen. Men det gick bra, vi kändes riktigt tajta låten igenom och folk gav oss beröm. Så nu har man det gjort, debuten, premiären så nu är väl det bara att köra på och inte alls behöva vara lika nervös fortsättningsvis. Jag har ju börjat med det värsta, det jag är minst hemma på så nu när jag har det avklarat kan det ju bara bli enklare. Mamma hade sms:at Mathilda och bett henne att ta kort på mig också, haha. Lymlig liten mamma där ;)

Det regnade hela dagen.
Det rann snett nerför bussfönstret,
gjorde billyktorna långa och utdragna
och gjorde mig blöt när jag gick hem.

Om jag är kär? Det är det ingen som vet och allra minst jag. Han är en söt kille i alla fall. Mycket gullig. Men jag vill ju ha honom så då kanske jag är lite kär ändå alltså?

Imorgon åker jag och mamma till Stockholm, myselimyspys. Men ingen hockey blir det för Jimmy har skadat sig och det är ju synd. Men vad kan man göra? Vi får helt enkelt satsa helhjärtat på shoppingen istället. Men han skulle vara gullig och komma och hämta oss från tåget så då får vi träffa honom ändå i alla fall.