March 8, 2006 09:21 pm

Jag kände när jag kom hem att, nej jag orkar inte träna, inte idag.. eller kanske inte någon annan dag heller för den delen. Men mitt lite mer målmedvetna jag kom fram och jag åkte iväg och tränade och som alltid annars så ångrar man sig inte ett dugg att man åkte dit. Det börjar ge resultat nu och yeeah, mina armar. Allan är lika snäll och onmtänksam som vanligt. Jamena han är åttioår och han är liksom den bästa tränaren man kan ha så lucky oss som har han.
Vår skjuts skulle komma typ halv nio så aaaaaaw tänkte vi, jag och anna. Men vi gick till maximgrillen och satte oss där och tog läsk och lite strips och pratade och pratade.Vi satt där tills det att vi nästan blev utslängda, då kom annas pappa och hämtade oss. Nu känns allt så lätt och bra. Ja, jag blir så opimiskt på något sätt, jämt efter en pratstund med anna. Ja det var trevligt.
Det är tusen meter snö ute, men jag nästan i alla fall då. Och nästan trettio grader kallt på morgonarna. Men vinter, I like it liksom.